If you cant handle it you aint hard enough

Sköna svängningar av ingenting

Min tacksamhet

Kategori: Allmänt

Hej hej. 
Jag har fått höra otaliga många gånger att jag är dålig på att visa min tacksamhet, det är fel. 
För när jag fyllde år och fick två massiv blombuketter så börja jag gråta, jao jag grät och det var nog inte pga av någon allergi utan mer över min tacksamhet och sen har jag sett att man gör sånt i filmer. 
Så även när jag vill hoppa och skutta av glädje så kan jag inte för jag skulle se ut som en mental sjuk som överdoserat happy pills. 
Men i min skalle så gör jag de, hoppar alltså. 
Samma fick nya skoter kläder här förra hösten var de nog, jag blev så sjukt glad men jag vet inte. Hur i hela fridens liljor tackar man för en sån sak utan att de inte ska bli psyko varning?! 
Jag blir jätte glad när människor hjälper mig, stöttar mig och när jag får grejer men jag har bara problem att tackla den känsla stormen som kommer då. 
Får jag inte bara skriva ett tack brev där jag förklarar mig istället för att tvinga fram psyko sidan. 
Tex idag, fått hjälp med lite saker- och som de tycks nu verkar de lösa sig - och jag är så tacksam, jag glömmer ibland vad mina vänner egentligen betyder. 
Jag har få av dom, fel jag har färre än få men jag vet att dom backar upp mig om jag bara öppnar kakhålet och säger vad som bekymrar mig. 
Jag gör faktiskt grejer på egen hand och försöker ordnar men ibland måste jag bara ta hjälp från annat håll för att liksom ro båten i land. Precis som när du har en vän hjälpa å färga ditt hår eller ber dig baka en tårta till nå kalas. Man frågar någon annan för att just den personen kan mer än vad man själv kan. 
Jag gick till banken själv, jag tog eget beslut om att behålla bilen, jag tar egna beslut varje dag men ibland är de skönt om någon ställer sig vid ens sida och man får bekräftat att allt man gör inte bara är elände. 
Ibland behöver man det, eller iaf jag. 
Ibland behöver man höra någon annans åsikter och tankar för ens egna kanske inte alltid är så jävla logiska och de jag inte kan sätta ord på kanske nån annan kan. 
Jag väljer mina vänner (och tvillingarna) före allt annat, jag hoppas jag aldrig tar och gör nått som gör att mina närmaste ryker för jag väljer nått annat före. 
Jag vet att jag kan gå in för saker stenhårt men sen känner jag mig själv bättre nu och vet att under korta perioder blir jag manisk i att fokusera på en sak. 
 
Jag har faktiskt allt jag önska mig och man ska aldrig sluta drömma, för allt jag har drömt om senaste tio åren har jag faktiskt fått. Så sluta snälla aldrig drömma och sluta aldrig hoppas #teamrn 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: